Let's go mushrooming!

Fick en väldans fin bok av min syster och hennes familj i födelsedagspresent, The Pattern Sourcebook av Drusilla Cole som innehåller mönster från tyger, tapeter, möbler och keramik. Min bunkring av inspirationsböcker börja växa till en fin hög. Denna boken är strukturerad efter färg på mönsterna, något som blir lite vackert när man snabbt bläddrar igenom boken. Lite som fina färgvågor. Hej jag heter Emmy och jag gillar mönster.

Tokyo Style



Det kom en bok och ett vykort på posten nu i veckan från min vän Lina som för närvarande studerar i Japan. Hon sa att jag skulle se det som en försenad födelsedagspresent, väldigt gulligt av henne. Boken är på japanska och är fylld med bilder som jag antar, på grund av bokens namn, är olika människors hem i Tokyo. Det är ofta mycket mönster och massor av grejer på bilderna; helt underbart. Ja, det ska väl erkännas att det påminner lite om alla saker och mönster som jag omger mig med. Bokens format är jätte gulligt. Känner mig väldigt inspirerad och fascinerad när jag bläddrar mig fram i den. Insamlingen av inspirationsböcker har sannerligen börjat.

Sandy Skoglund


För två veckor sedan fick jag storhetsvansinne och köpte Sandy Skoglund boken. Mitt huvud fann det helt logiskt till slut. För för om man la ihop födelsedags pengarna från mormor, morfar, Anton och Ewelina, samt lite från mig själv med så blev det "tadaaaaa!" en födelsedagspresent. Så tack till er för en finfin present! Är super duper nöjd och boken känns lite som en skatt. Blir glad, inspirerad och andlös varje gång jag öppnar den.

Klenät, julkaka som är ett friterat bakverk

I måndags när jag kom på jobbet låg det en paket inslaget i brunt papper på mitt arbetsbord från min arbetskollega (och chefen också verkade det som när jag sedan tackade henne det varmaste jag kunde åstakomma). I mitt arbete är en av mina uppgifter att rätta och ordna med layout på veckans recepthäften. Något matkunnig på en mångkulturellt plan är jag dessvärre inte än. Vilket leder till många sökningar på google samt så frågar jag hon som bland annat gav mig boken så fort jag finner internet bristfälligt. Det är väldigt bra att ha en människa som komplementerar det där internet. Därav blev deras bokval ännu festligare, för jag fick boken Matlexikon av Malgorzata Kallin. Har redan nu slagit upp ett flertal frågetecken inför veckans meny. Nästa gång när jag åker till Småland får boken allt följa med så att jag kan undersöka ännu fler maträtter och tillbehör. Vidga mina vyer lite som man säger.



Honey, I'm too old for you

Håller på att samla på mig böcker som ska inspirera mig till att sticka, virka och att sy. Jag är väldigt mycket för att sitta ner och bläddra i böcker. För mig är det mer lugnande och mer kreativt än att sitta vid internet och leta, för på något sätt så lyckas jag alltid komma in på sidspår och sedan helt enkelt glömma bort vad jag egentligen letade efter. Därav när jag sitter vid datorn brukar det ofta ligga ett anteckningsbok bredvid som jag kan skriva ner i, innan jag börjar, vad jag ska göra. Nästa gång jag köper en bok tror jag allt att det blir om Mah-Jong, galet mycket färg är min grej.


Stickat och virkat, vintage på svenska har jag nog önskat mig i två år och just denna julen då min syster tänkte infria denna önska så slutade boken produceras. Som tur var stötte jag på den på Tradera.

100 blommor att sticka & virka fick jag istället från min syster. Ytterst fin bok som jag än inte hunnit att testa. Fundera på att virka ett par tofflor från den andra boken och sedan applicera några blommor på dem sedan.

Virka läskiga och söta figurer var en julklapp från förra året. Min pojkvän såg att jag hade suktat efter den och inhandlade den sedan åt mig. Mönsterna är väldigt enkla att följa och det går ganska fort att göra en figur. De olika figurerna är även märkte med olika svårighetsgrader.

Det osynliga barnet, Tove Jansson

Det är lite Tove Jansson hysteri för mig just nu. Det börjar sakta slå om till höst och jag suktar efter nya äventyr att sluka. Om regnrusket fortsätter tror jag att det blir att begrava mig med Tove Jansson, J.K. Rowling och Pride and Prejudice.


Ifrån Hemulen som älskade tystnad och som byggde ett nöjesfält
"Ifall det är någon som inte vet vad pensionerad betyder så är det att man får göra precis vad man har lust till i frid och ro när man har blivit tillräckligt gammal."

Ifrån Hattifnattarnas hemlighet
"Om han bara finge prata, det hindrar en så bra ifrån att tänka."

Pappan och Havet, Tove Jansson

Muminpappan funderar över sitt tungsinne
"Så underligt, tänkte muminpappan bekymrat. Så underligt att folk kan bli melankoliska och arga av att ha det bra."

Lilla My om att vara arg på rätt sätt
"-Om man är arg så är man arg, konstaterar lilla My och skalade sin potatis med tänderna. Man ska vara arg ibland, vartenda knytt har rätt att vara ilsket. Men han är arg på fel sätt, han blåser inte ut någonting, han drar i sig.
-Kära barn sa mamman. Pappa vet nog själv.
-Det tror jag inte, sa lilla My uppriktigt. Han vet inte alls. Vet ni?
-Inte riktigt, medgav mamman."

Muminpappans förklaring till varför havet beter sig så lurigt
"Havet har bara lite dålig karaktär..."

Ser ni, mina herrar, ibland fattigt folk är det nödvändigt att man hjälper varandra... det är de stora som för krig.

På biblioteket när jag lånar böcker så hamnar jag ofta vid datorn där jag söker efter mina böcker, mitt hjärta studsar lite extra när jag ser att boken jag vill läsa finns endast i bibliotekets "magasin". Detta "magasin" ligger en trapp ner där enbart bibliotekets personal och böcker som har nått en högre ålder än dem på ovanvåningen får vistas. Dessa böcker luktar mera, har anteckningar i marginalen och vissa äldre utgåvor är helt fantastiska. Som "Fettpärlan" av Guy De Maupassant, inte nog med att bokens innehåll var av hög kvalité, plus det fanns det vackra illustrationer i boken, både i färg och svartvitt. Jag kände mig ytterst nöjd när jag kom hem och gjorde den här upptäckten. På något sätt njuter jag mer av att läsa dessa böcker, det är nog känslan av gemenskap med alla dem som under årtionden har läst dem innan mig. Böcker kan göra mig lite sentimental.

 

Citatet kommer ifrån boken


Verkligheten som omger oss är inte verklig. Den är en illusion av livet.

Boken Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande av Xiaolu Quo blev fort utläst. Den var relativt lättläst och handlade om en tjugotreårig kinesiska som reser till Storbritannien för att lära sig engelska. Boken är skriven i dagboksform och som karaktären "Z" använder för att få bättre förståelse för det engelska språket. Händelser som boken innehåller är självfallet även intressanta jämförelse mellan Kina och västvärldens kultur samt finns det även en man med i bilden. Trots att detta låter väldigt förutsägbart så är det något mera. Boken är mer än en kärlekshistoria som en recensent på bokens baksida formulerade sig och jag håller med om.

Den här boken rekomenderar jag varmt och här nedan kommer lite utvalda citat ifrån boken som må verka vara lita dystra. Räds inte för det för huvudkaraktären i boken har identitetskris och tycker att västvärldsmänniskor beter sig på ett högst ovanlig sätt ifrån hennes Kina. Boken får en att le också, så att ni vet.


"Jag släckte ljuset. Jag strirrar ut i mörkret. Jag har tillräckligt med tankar för att tala med dem långa natten, ensam."

"Verkligheten som omger oss är inte verklig. Den är en illusion av livet."

"Ensamheten kommer till mig vissa timmar varje dag, som en gäst. Som en vän man aldrig väntade, en vän man aldrig egentligen vill vara med, men han beökte en alltid och älskar en på något sätt."


Bättre vara snäll än stark

Innan min läsförmåga blev på topp tragglade jag njutningsfullt igenom mängder av Bamsetidningar. Kommer fortfarande ihåg hur känslan av värme uppfyllde mig när jag fick de extratjockanummrerna på min systers födelsedag, hon fyller år mitt på sommaren. Jag kunde sitta förlorad i serien i flera dagar. I smyg ville jag sådär jätte gärna ha en den där Bamse handuken som man kunde skicka efter på baksidan. Jag sa det aldrig till någon och sedan när den var inom räckhåll för att hamna i mina ägor så hade åldern hunnit ikapp mig och jag läste inte Bamse längre för jag fann serien alldeles för korta och lättlästa. Fast nu saknar jag serierna lite. Saknar när jag och och gamal klasskompis ibland enbart läste Bamse tidiningar när vi träffades. Hon hade fler syskon som bodde hemma än vad jag hade och hennes familj hade prenumenerat på Bamse sedan första barnet.

Jag blev väldigt glad när jag för något år sedan fann det Bamsenummret som kom det året och månaden jag föddes, jag planerade redan då att den här vill jag rama in och ha på väggen. Hittade den nyligen när jag rensade i mitt rum och började fundera på om min pojkvän tycker att det är okej att ha ett Bamsetidning på väggen. Jag vill ha Bamsetidningen på väggen. Frågade ställdes och han blev helt till sig och tyckte att det skulle vara jätte mysigt. Ibland glömmer jag bort vilken bra pojk jag har hittat, han tycker om mig, allt mitt pysslande och alla mina plåtburkar. Jag har haft väldigt tur. Tur att både han och jag gick till samma värdelösa valborgsfirande och att jag hittade honom där.



Pride and Prejudice and Zombies

Som sagt många gånger tidigare, jag tycker väldigt mycket om Stolthet och Fördom, känner själv att jag börjar gå ifrån ett hälsosamt tycka-om till ett jag-är-besatt stadie. Det inträffade när jag kände att jag nästan kunde mina favoritdelar av mini serien 1995 utantill och när jag sedan kort efter kände ett stort måste att även inhandlade filmen ifrån 2005. Så den nörd jag börjar bli nu ut i mina alldeles för ofta kalla fingertoppar fann jag det ytterst underhållande att jag hittade en bok vid namn Pride and Prejudice and Zombies. Jag blir ytterst nyfiken.


När vi saknar oss själva, så saknar vi ändå allt.

Jag läser Den unge Werthers lidanade av Goethe, har fastnat i intrigen och ler mycket åt det väldigt känslosamma och beskrivande skrivsättet. Ett tag ville jag väldigt gärna ta reda på om allting språkligt sätt var så mycket vackrare under den senare delen av 1700talet som boken tycks framhäva. Nyss kom jag fram till att jag inte vill veta, jag tror hellre att det var så och vill snarast se om Stolthet & Fördom (den riktiga med Jennifer Ehle såklart) för att sedan försjunka i fina dialoger samtidigt som jag klurar på att skapa ett nytt julfika som tilltalar mina smaklökar. 


"Varför bryter snillets flod så sällan fram och låter sina stormande vågor skaka den ändlösa själen?"
-Den unge Werthers lidanade, Johann Wolfgang von Goethe

Kärleken är dödens motsatts

"Och nu, varje gång jag inte förstår, varje gång jag saknar en definition, varje gång jag inte kan känna dess slutliga innebörd, nu vet jag vad kärlek verkligen är. Det enda som hjärtat fortfarande lyssnar på och förstår: dödens motsatts."
-Kärleken är dödens motsatts, Robert Saviano

Du har asfalt istället för blod i ådrorna, sa mamma

"Om du vill ha en bild av framtiden, så tänk dig en stövel som trampar på ett människoansikte för evigt... Och kom ihåg att det är för evigt. Ansiktet kommer alltid att vara där för att trampas på. Kättaren, samhällsfienden, kommer alltid att vara där så att han kan besegras och förödmjukas om och om igen... Spioneriet, förräderiet, arresteringarna, tortyren, avrättningarna och försvinnandena kommer aldrig att upphöra."
-George Orwell, 1984


i en värld av färger är jag snöglänsande vitt

"Varje gång han tog en promenad kände han det som om han ginge ifrån sig själv, och genom att överlämna sig åt gatornas rörelse, genom att reducera sig själv till ett iakttagande öga, kom han undan kravet att tänka, vilket mer än någonting annat gav honom ett slags ro, en välgörande inre tomhet. Världen fanns utanför honom, omkring honom, framför honom, och den hastighet med vilken den hela tiden förändrades gjorde det omöjligt för honom att uppehålla sig någon längre stund vid varje enskildhet. Det var rörelsen som var den viktiga, detta att sätta den ena foten framför den andra och liksom låta sig hänga på släp efter den egna kroppen."
- New York Trilogin, Paul Auster



Och,
varför promenerar du?


Så länge jag försöker kommer jag aldrig klara det. Bara när jag inte försöker kommer jag att klara det. Helvetes buddhister, de tror att de är så jävla smarta.

Jag har läst Erland Loes bok. Naiv. Super. Den är fin.

En krockettävling i vänskaplig syskonanda mellan två bröder i tjugofemårsåldern ledde till att den ena av bröderna fick ett mindre sammanbrott. Som sedan ledde till funderingar angående meningen med livet, tidens existens, och alla dessa oändliga listor. Listorna som fick mig att fundera på vad jag skulle vilja fylla mina listor med samma överskrift med. 


Så nu gör jag en lista, inspirerad av Loe skapad av Emmy!
Listans överskrift är:

Saker som gjorde mig lycklig som liten
  • Havet
  • Åka fort med en båt
  • Åka fort med en båt bland höga vågor
  • Få blommor
  • Kasta sten i vattnet
  • Plocka blommor 
  • Åka pulka
  • Vara med familjen
  • Äta upp pepparkakshus
  • Pyssla
  • Upptäcksfärd med en far + syskon i en liten båt
  • "Gå-iland-kläder"
  • Min födelsedag
  • Få brev
  • Julafton
  • Vakborgsmässoafton + Qvarnaslätt + levande musik + godis + en mor som sa "bara en dans till innan vi åker hem + soffa + halvslummra
  • Den 8:e i varje månad
  • Hoppa i vattenpölar
  • Åka båt
  • Köra båt
  • Bada (fast jag frös jämt)
  • Bygga sandborgar
  • Sammla på ting
  • Jaga fjärilar
  • Snigelrace 
  • Klara gradering
  • Leka skola med storasyster
  • Guldstjärnor
  • Sova över hos m + m
  • God mat
  • Semester med familjen
  • Båtkalas

don't you know, I wasn't born to follow

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst."
Doktor Glas, 1905, Hjalmar Söderberg  

"Kom och ta mig. Sparka mig. Snitta mig. Våldta mig. Bara någon rör mig med någon slags känsla. Till och med hat är att föredra framför likgiltigheten."
De i Utkanten Älskande, 2006, Johanna Nilsson 

Älska varandra, eller dö.

"Det är så många människor som lever ett meningslöst liv. Det verkar halvsovande även när de är upptagna med att göra sådant som de tycker är viktigt. Det beror på att de jagar efter fel saker. För att få mening i sitt liv måste man ägna sig åt att älska sin nästa, man måste ägna sig åt människor i sin omgivning och åt att skapa sådant som ger en något att leva för."
Tisdagarna med Morrie, Mitch Albom

Igår läste jag Tisdagarna med Morrie, en vän trodde att den skulle passa mig. Boken var lite små filosofisk. På grund av att den inte var så lång så blev den avslutade fort, efter lite självplågning, alltså solande på min terrass så åtnjöt jag bokens tankegångar. Helheten blev den att boken var ödmjuk. Dens huvudbudskap, eller Morries huvudbudskap, var många men alla sammanstrålade till samma slutsats.

En var att man ska ta sig tid att se människor, att om man umgås, konverserar, med en människa, då ska man vara totalt närvarande. Inte tänka på den misslyckade gårdagen. Inte tänka på alla måsten som väntar på en hemma. Inte efter fem minuters lyssning plocka upp en mobil och konstatera att sms:et man väntar på visst inte alls kommer fortare för att man tittar på mobilens display. Inte heller ska man sitta med bara ett halvt öra på det nutida mötet och samtalet med människan mitt emot, bara för att man planerar den kommande kvällens strapatser. Så fel. Fel fel fel. Man ska vara totalt närvarande. Ska enbart vara uppfylld av den känslan och tankegångar som den personens existens som sitter bredvid en inger en. Man ska vara totalt närvarande. Inga distraktioner, total närvaro.  

I slutänden sammankopplas alla olika tankegångar i boken till kärlek. Kärlek i alla former, inte enbart två älskande par, utan den kärlek som finns mellan vänner, familj och så många andra relationer. Tankegångar som andas så lätt ut ifrån sidorna på det mest ödmjuka sätt. Sidor som andades det budskapet som även var utskrivna med klartext bland alla sidor.

"Älska varandra, eller dö."


sound system gonna bring me back up, one thing I can depend on

 Buddahs predikan i Benares:
 "Öppna er öron: odödligheten är vunnen (av mig), jag undervisar er, jag predikar läran. Om ni vandrar den väg jag visar er, skall ni snart erhålla det, för vars skull ädla ynglingar drar ut i hemlöshet från sitt hem, nämligen den heliga strävans högsta fulländning. Ni skall redan i detta livet själva erfara sanningen och skåda den ansikte mot ansikte."
  Och den Heliga tilltalade de fem munkarna på följande sätt:
  "Munkar, det finns två ytterligheter den måste undvika som för ett andligt liv. Vilka är dessa två ytterligheter? Den ena är ett liv i lustar, hängivet åt lustar och njutningar: det är lågt, oädelt, oandligt, ovärdigt, intigt. Den andra är ett liv av självpinande: det är fullt av lidande, ovärdighet, intighet. Munkar, genom att undvika dessa två ytterligheter har den Fulländade funnit den väg, som ligger i mitten, som öppnar ögat, öppnar anden. Som för till ro, till kunskap, till upplysning, till nirvana.
  Munkar, detta är den heliga sanningen om lidandet: födelse är lidande, ålder är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, samvaro med okärt är lidande, frånvaro av kärt är lidande, att miste det man har begär till är lidande; korteligen, den femfaldiga fasthäftandet vid existensens element är lidande. Munkar, detta är den heliga sanningen om lidandets uppkomst: nämligen törsten, som leder från återfödelse till återfödelse, samt glädje och begär, som finner sin tillfredsställelse här och där: denna törst är trefaldig, nämligen nöjestörst, existenstörst, förgänglighetstörst.
Munkar, detta är den heliga sanningen om att upphäva lidandet: att upphäva denna törst genom fullständig förintelse av begäret, att låta den fara, att skaffa den undan, lösa sig från den, ej lämna den någon plats. Munkar, detta är den heliga sanningen omvägen till att upphäva lidandet: det är den heliga åttafaldiga väg, som heter rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt minne, rätt försjunkande."


Tidigare inlägg
RSS 2.0