På äventyr i Stockholm
Förra helgen var min syster och hennes son här på besök. Vårt huvudmål för besöket var självfallet massor av tid att umgås med varandra samt även Skansen Akvariumet som ingen av oss tidigare hade besökt. Vi var ytterst taggade allesammans och glada som små pensionärer åt det fina vädret vi möttes av lördagsmorgonen. Kan erkänna att det var lite dubbelt att titta på djur i små utrymmen och konstgjorda miljöer. Jag tycker att dem ska vara i det fria men jag anser även att det är bra att barn få en relation till djuren i tidig ålder så dem kanske senare i sitt liv vill bevara djurlivet. Dem på Skansen må har varit bra på att skapa miljöer som var likartade till deras naturliga men ändå, ingen varelser är skapt för att leva på en sådan liten yta och med så lite frihet. Så dubbel känsla som sagt. Jag var självfallet även väldigt fascinerad över alla jag såg. Djur, fiskar, ormar och spindlar som jag tidigare enbart hade sett på tv. Min systers son var inte allför imponerad av djuren, det han mest tyckte om var "Barnens regnskog" som han säkerligen sprang igenom ett trettiotal gångar. Det var en heltrevlig helg och fint besök. Mer sådant!
Poor Jane. Still, a girl likes to be crossed in love now and then. It gives her something to think of... and a sort of distinction amongst her companions.
När mina föräldrar var här för två helger sedan åkte vi på utflykt. Vi lyckades hitta vatten, en segeltävling och fina moln. Självfallet följde en matsäck och filtar med i packningen. Tycker om molnet i mitten som påminer lite om en tiger på språng. Idag har det regnat vilket innebär att jag har plastkat runt i gummistövlar och en röd regnjacka. Det kändes även passande att nu på kvällen trycka igång Stolthet och Fördom, den korta, när regnet smattrade. Lite laddning för att snart påbörja BBC serien.
Mot oändligheten och vidare!
Imoron kommer storasyster hit med sin lillgrabb. Dem ska ta bussen ända från Öland och anländer kvart i tre. Själv har jag peppat hela veckan med att arbeta in arbetstid så att jag kan gå tidigare för att möta upp dem, hittat plåster där karaktären från Pixars Bilar poserar (vile ha Bamse men dem var slut), planerat vad vi ska göra och självfallet vad som ska ätas. Min pirra invirad i en mäng bläckfiskar står även på vägen ut och ska tas med imorgon så att det inte blir för tungt att frakta allt till ön. Är väldigt nyfiken på hur min systers tänkande fyraåring kommer reagera på storstaden. På lördag blir det iallafall en tripp till Skansen Akvariet. Är glad och hiskeligt trött i huvudet.
Ett skepp kommer lastat
Mina föräldrar var här i helgen. På något sätt så känns det inte alls trångt att ha dem här trots att vår lägenhet endast mäter upp tjugofyra kvadratmeter. Något som kan bero på alla båtsemsterar vi har spenderat i den kluckande båten Daisy där myggorna dessvärre la ägg i kölvattnet. Något väldigt osmidig inträffade dessvärre två dagar innan deras besök, en dunderförkylning utan dess like ansatte mig. Dem som känner mig vet hur det är när jag är förkyld. Det är mycket snor, halsont, huvudvärk och ont i öronen. Förkylningen höll i sig till tidig lördagskväll. Trots att mitt huvud var lite grötigt så var allt himla mysigt. Väldigt gulligt av mina föräldrar att ta hand om matlagningen på lördagskvällen medan jag låg i sängen och vilade mig och Björn var första whiskeysällskap med pappa. Det hanns även med sådär lagom mycket. Mest upptäckfärd på Lidingö och bara ha det gott tillsammans.
En fin helg i maj.
Sommarpepp
Nu är resan till Paris bokad. Något som började med att min ständigt resande Sara meddelade att hon hade landat i sitt kära Paris igen och tyckte att jag borde besöka henne. Pojken min fick allt gärna också följa med la hon till. Vi var inte sena med respons, så nu i juli kommer han och jag sitta på ett flyg till henne. Vi är förväntansfulla och och glada. Jag i överkant nu när jag även få träffa min fina vän som jag säkert inte har sett på ett år snart.
lördag den sjunde maj tjugohundraelva
Dagen vi åkte Arlanda Express, träffade Björns pappa, tog en sväng till IKEA och sedan åkte tillbaka igen.
You're not, by any chance, betraying your secret identity just to impress, um, cute boys, are you?
Topp fyra djur som lever i Nya Zeeland
Åh Svt min trogne vän nu har du gjort det igen! Här ska det bli en lista över fyra i topp djur på Nya Zeeland. Ön som skiljdes från Gondwana sådär 82 miljoner år sedan och därav utvecklat ett flertal facsinerande djurarter. Anledningen till det flertalet speciella arter är att landet inte blev befolkade av människor förrän för tusen år sedan. Därav hade djuren innan dess utvecklats i en omgivning där inga större rovdjur eller hot fanns. Därav kan vissa av fågelarter inte flyga och prioriteringen att lära sig försvara sig från andra rovdjur var låg. Om jag har forstått det rätt så inser inte de flesta av djuren de är hotade av någon fara. Något som är väldigt ödesdigert när människan kom med rovdjur till ön och ett flertal arter har därav dessvärre utrotas.
4. Tuatara
Fakta: Den ligger still mycket.
Motivering: Den andas en gång i timmen.
3. Dvärgpingvin
Fakta: Finns i Nya Zeeland och Australien, blir cirka 30 cm lång.
Motivering: Den är liten och söt. Ganska enkelt. Tycker även väldigt mycket om pingviner.
2. Kivier
Fakta: Flygoförmögen och lever därav på marken. Är nattaktiv och på på väg att bli utrotad, Nya Zeeland arbetar aktivit för rovdjursfria öar så att arten inte ska dö ut.
Motivering: Den påminner lite om min favorit myrsloken. Tycker om att den är så rultig och lurvig.
1. Kakapo
Fakta: Även kallade ugglepapegoja och är en endemisk. Kan inte flyga, är nattaktiv och kan bli mer än hundra år gammal. Arten är kritiskt utrotningshotad och männsikan har skapat reservat på Nya Zeeland helt fria från rovdjur så att Kakapon kan föröka sig och förhoppningsvis återigen finnas överallt.
Motivering: Underbart fina färger, ser så mysig ut. Charmigt även att den har glömt bort hur man flyger samt när arten klättrar i träd så har den glömt bort att den har glömt bort hur man flyger och ger det ett försök ändå.
Whoa! Giles has a TV! Everybody... Giles has a TV, he's shallow like us!
Jaaa!! Igår blev det en sväng till IKEA. Äntligen har vi fina stora fluffiga kuddar i sängen så att den i bäddat skede kan agera mera soffa. Så här såg det ut innan.
Här ligger jag och duger
Jag tycker om att ta kort, det gör mig glad. Det är även något jag inte gör tillräckligt frekvent för att det ska kunna resultera i riktiga kanon bilder. Förut så blockerade det mig och innebar att jag inte tog några kort knappt alls. Prestationsångest och hopplöshets känslan som ledde till att jag även vägrade att lära mig inställningarna på min kamera. Som vanligt tog det väldigt lång tid för mig innan jag förstod att så var fallet, en vanlig Emmy grej. En annan vanlig Emmy grej är att jag gör en helomvändning och försöker hitta en lösning på det hela när problemet är upptäckt. Lösningarna var att skapade mig ett flickr konto och bestämma mig för att där ska alla mina foton upp som jag blir extra nöjd med. Även att halva grejen när jag tar kort är att upptäcka saker. Att hitta grejer, mönster och linjer som möts. Allt det och att jag blir glad. Så barskt och fyrkantig som jag ibland är bestämde jag mig för att jag ska tänka på det när jag fotograferar istället för det tidigare att jag inte duger.
Här ligger jag och duger vettu!
As a woman I have no country. As a woman my country is the whole world.
Förra fredagen var jag i Kungsträdgården och fotograferade körsbärsblommar.
Något jag har velat göra väldigt länge, sisådär flera år.
När mamma var liten
När min mamma fyllde femtio år för något år sedan så blev det min uppgift att sammanställa ett bildspel från det att hon var lite till nutid. Något som var väldigt kul. För att på något sätt hade jag bara tidigare tänkt på min mamma från det jag föddes och frammåt. Hade inte ens skänkt en tanke på att det fanns kort, att mormor och morfar skulle ha flera sådana i album från hennes uppväxt. Något som min pappa kan vara en bidragande orsak till, för han har däremot ofta berättade sedan jag var liten att det dessvärre inte fanns särskilt många bilder på honom. Antog då i mitt stilla sinne att det nog var en tidsfråga det där med att ha massa kort på sig och att nog mamma inte heller hade det. Ack så fel jag hade och sedan så himla kul därefter! Tänk bara att få uppleva sjuttiotal med mamma, det är grejer det. Här under kommer några av bilderna på min mamma, hennes systrar samt ett min mormor.
Väldigt fin bild och klänningstyget skulle jag gärna ta en närmare titt på.
Så himla gullig bild. Kalas fina är vad dem äldre systrarna är i fina jackor och knästrumpor, lilla lillasystern är charmig hon med som nog mest av allt nog ville följa med på kalaset.
Vinter, lovikavantar och pulkor. Det är grejer det.
Kan det bli mer sjuttiotal? Undra om mormor kanske ha en tyggömma någonstans, antar att hon har sytt mycket själv min fixiga mormor.
Ångrar så här i efterhand lite att jag i åttan sydde om mormors klänning till en kjol. Fast den kjolen har haft det väldigt många äventyr den också. Så det är bara att börja svida om och använda den mer.
På något vänster lyckades jag köpa en klänning för ett halvår sedan som är väldigt lik den här. Lite kul så här i efterhand.
