Plommonträd och äppelträd
Det finns plommonträd och äppelträd här. Inget päronträd dock så inte precis som hemma. Här har jag till och med hunnit att plocka äppel från marken i spann för att gräsklipparen inte ska göra mos av dem. Som hemma.
Färgning med ullgarn dag tre
Växtfärgningen var över men icke var vår färgningstid slut. I måndags färgade vi på syntetisk väg med pulver på våra ullgarn. Denna gången fick vi välja vilka färg vi ville och sedan behålla resultatet. Det var trevligt för att man visste vilken färg som det skulle bli, men samtidigt lite trist. Växtfärgningen där man inte riktigr visste hur resultatet skulle bli var för mig lite intressantare. Anna och jag har bestämt oss för att växtfärga i vår och att vi nästa helg ska vi färgar syntetiskt. Bara för att hålla upp kunnandet och få några fina färger.
Anna valde rött. Anna har rött hår. Anna gillar färgen röd.
Mitt blev senapsgult. Har på senare år fastnat lite för den färgen.
Garnen som hade färgats denna dag.
Mitt och Annas garn är de gula och röda som hänger bredvid varandra.
Mitt blev senapsgult. Har på senare år fastnat lite för den färgen.
Garnen som hade färgats denna dag.
Mitt och Annas garn är de gula och röda som hänger bredvid varandra.
Skolvecka nummer två
Min andra vecka som startar imorgon kommer att innehålla mer färgning av garn. Måndag ska det färgas syntetiskt på ullgarn. Istället som förra veckan då vi sammlade in saker från naturen så ska vi blanda pulver och grejer att färga med om jag har förstått det hela rätt. Tisdag och onsdag är det bomullsfärgning, har inte direkt koll på vad det innebär än. Tror vi ska göra mindre tester för att förstå hur det fungerar i praktiken. Torsdag och fredag är det formgivning med en gästlärare. Tror att vi då ska binda samman allt vi har lärt oss och skapa något. Väldigt intressant. Jag har även märkt att det här med att gå på folkhögskola och bo på internat ger en väldigt mycket fritid. Har lånat böcker, fundrar på att börja springa igen samt att engagera mig i att verkligen lära mig sticka och virka efter mönster. På helgerna ska jag mysa med Björn och pyssla.
Helg med Björn
I helgen var Björn här och fick se hur min skola och naturomgivningen såg ut. Vi fikade mycket, gick på loppis och fyndade saker. Hans kaffekvarn är verkligen jättefin. Gul och grejer. Hela helgen tog vi det bara lugnt och myste ner oss. Mer och fler sådana helger ska det allt bli.
Do you know what it means that he can't hurt any living thing? It means he can't even pick flowers.
Björns vantar som jag har nålbundit är äntligen färdiga. Egentligen skulle dem tovas men Björn tyckte att det vore hiskeligt synd för då försvann ju det fina mönstret, så jag lät det vara.
Så här bor jag, en liten uppvisning i mobilbilder
'Till vänster ser man mitt nattduksbord som väldigt fort blev mitt fika-, dator- och alltiallobord. Till höger är byggnaden som jag och Anna bor i. Vi bor i dörren näst länngst bort på huset på första våningen.
Till vänster ser man hur mitt skrivbord ser ut och till höger syns min trasmatta som min mormor har gjort till mig.
Till vänster ser ni dem två möblerna som jag tog med mig hemifrån och till höger är en korg som min morfar har gjort som jag även har mina stick- och virkgrejer i.
Till vänster min säng och nattduksbord. Till höger om nattduksbordet är dörren. Bilden till höger är en anteckningsbok på en tjurig tjej som jag köpte i Paris.
Till vänster är en bild på tapeterna i hallen och till höger är Plunko.
Växt- och indigofärgning med ullgarn dag två
Dag två blev det växt- och indigofärgning av ullgarn. Härligt att pröva på nya färger och nya metoder. Kände mig även mer säker på processen och funderade allt på om man skulle pröva på själv till våren. Det var även väldigt mycket väntetid idag med så jag hann gå till biblioteket som ligger på skolområde och låna lite böcker. Super mysigt.
Min grupp färgade garn med koschenill, det blev en väldigt innerligt röd färg. Den andra gruppen fick krapprot och samtidigt gjorde vi ett andra färgbad med gårdagens färgbad. Garnhärvorna bara togs upp som på löpande band några timmar senare.
Våra fina garnhärvor.
Att färga med indigo gick på tog mycket snabbare än växtfärgning. När man tog upp garnet från grytan så var det först grönt och sedan skiftade det till blått.
Ännu fler fina garnhärvor. På måndag kommer vår lärare ha hittat på ett fiffigt sätt att dela upp härvorna, vi kommer då att få tre var. Ett blått, en i en gulton och en i en röd ton.
Många grytor på gång och som vanligt togs tempen om och om igen på våra färgbad.
Den andra gruppens krapprotsfärgbad.
Vårat koschenillfärgbad.
Våra fina garnhärvor.
Att färga med indigo gick på tog mycket snabbare än växtfärgning. När man tog upp garnet från grytan så var det först grönt och sedan skiftade det till blått.
Så här blått blev resultatet efter ett färgbad. Man la ner garnhärvorna i färgbadet i fem minuter och om man ville ha en mörkare nyans så fick man lägga ner det fler gånger.
Ännu fler fina garnhärvor. På måndag kommer vår lärare ha hittat på ett fiffigt sätt att dela upp härvorna, vi kommer då att få tre var. Ett blått, en i en gulton och en i en röd ton.
Växtfärgning med ullgarn dag ett
Min skolgång har tagit fart och först ut på schemat var växtfärgning av ullgarn. Jag var väldigt spänd och pepp inför detta, hade även ingen aning om vad jag skulle förvänta mig men jag var väldigt säker på att det skulle vara svårt. Något som jag snabbt kom fram till att det inte var, det hela tog bara lång tid ungefär som att baka biskvier.
Först ut skulle vi färga blad ifrån träd, jag och Anna valde björk. Vilket visade sig bli en ljuvlig senapsgul färg.
Betning av ullgarn, vi förberedde det så att färgen sedan skulle fästa bättre.
Det var många grytor och blandningar.
Silade bort löven från våra bladkok för att sedan värma upp vattnet igen för att sedan färga garnet.
Sila sila.
Färga garn och mäta temperaturen i mitt och Annas gryta.
Vi färgade olika nyanser på garnet genom att använda vitt, ljusgrått och mörkgrått garn. Trädlöv ger en gulaktig färg.
Dag två ska vi färga med koschenill, krapprot och indigo. Samt även göra ett andra färgbad av vissa av dagens färger.
Kassar vi samlade blad i, tyckte att det var en fin tryckteknik.
Inne i textilbyggnaden som jag kommer att spendera mycket tid i framöver.
Betning av ullgarn, vi förberedde det så att färgen sedan skulle fästa bättre.
Det var många grytor och blandningar.
Silade bort löven från våra bladkok för att sedan värma upp vattnet igen för att sedan färga garnet.
Sila sila.
Färga garn och mäta temperaturen i mitt och Annas gryta.
Vi färgade olika nyanser på garnet genom att använda vitt, ljusgrått och mörkgrått garn. Trädlöv ger en gulaktig färg.
Dag två ska vi färga med koschenill, krapprot och indigo. Samt även göra ett andra färgbad av vissa av dagens färger.
De tre första skoldagarna
Här är mina senaste tre dagar på folkhögskolan i bilder. Tagna med min mobilkamera. En kort uppdatering är att frukosten är ypperligt god, jag trivs med min tilldelade rumskamrat Anna och jag önskar att all introduktion ska sluta så att vi kan börja arbeta på riktigt. Idag har vi i och för sig växtfärgat garn, men jag visste inte att det var så mycket väntan inblandat med sådant. Efter någon timme gick jag och hämtade min nålbindning allt kändes lite mer produktivt igen. Handarbetet får nog allt även åka med imorgon också då vi ska fortsätta med färgningen. Hela processen var faktiskt inte så svår så jag har fått lite sug i magen att pröva det igen själv, kanske till våren. Håller även på att väntar på att det här ska kännas som hemma. Tror att det börjar ta sig. På fredag kommer Björn.
Dagen innan skolstarten
Efter frukost gick vi till Långängsgården och tog en fika. Imorgon börjar skolan och jag flyttar till internatet. Det känns sannerligen konstigt. Vi ska träffas varje helg och invadera varandras tillvaro på vardagarna via internet och telefon är planen. Jag tycker väldigt mycket om att ha planer.
You can laugh! But people used to believe that there were no such things as the Blibbering Humdinger or the Crumple-Horned Snorkack.
En Emmy och Björn bild. Det regnar här men vi struntar i det.
En takmanet
Det är en manet. Takmanet som säkert kommer från rymden.
Before we begin our banquet, I would like to say a few words. And here they are: Nitwit! Blubber! Oddment! Tweak! Thank you.
När jag gick runt på skolområdet idag och så började Harry Potter låtsnutten som finns i filmerna spelas i mitt huvud. Kändes lite som om jag hade hittat mitt egna Hogwarts och jag var väldigt nöjd trots att jag inte kommer att få lära mig häxkonster och trolldom under det kommande året. Harry Potter är trevnad. Längtar efter nästa vecka då jag börjar, då det ska färgas garn och tyger, sedan kommer Björn på fredag för att se hur jag har det. Längtar även väldigt mycket att se sista Harry Potter filmen och sedan se om alla filmerna igen från början. Åh Harry Potter. Åh att få börja skolan.
Allt fick plats serru!
Med hjälp av mina föräldrar så flyttade jag mina grejer till Väddö folkhögskolas internat idag. När vi åkte från Lidingö så fick jag knappt plats i bilen, det var på håret. Inte affrohår utan tunnhårig sort var det. Sannerligen. Väl där gick det snabbt, smidigt och till allas förvåning så fick alla mina pryttlar plats. På måndag börjar jag och, om kvinnan vid expeditionen har koll, så ska jag dela rum med en tjej som jag träffade när jag var på intervju i våras. Vilket känns väldigt bra. Innan dess är det grillning, mysa med mina föräldrar och Björn. Sedan när mina föräldrar har åkt imorgon så är mer mys med Björn inplanerat.
Fairytale in the supermarket
Blev tipsad av min mamma att titta på dokumentären Tyget - en slitstark histora på SVT. Den handlade om svenska textila formgivare, främst inom mönstertryck. Väldigt intressant nu när jag själv har funderingar på att kanske utbilda mig till något liknande. I dokumentären dök även Louise Fougstedt Carling upp. En kvinna som jag och min mamma mötte på en vårmarknad här på Lidingö och som vi sedan köpte tyg av. Eller; jag trånade och mamma köpte tygerna till mig. Tygerna var provtryck från sjuttiotalet om jag inte mindes fel. Louise Fougstedt Carling hade sammarbetet med den välkända Astrid Sampe i tolv år när det begav sig, sedan startade hon eget. Hon var även förvånad över att varken min mamma eller jag hade någon aning om vem hon var. På ett trevligt sätt, hon var en varm, målmedveten människa. Hon berättade delar av sin livshistoria och jag bad om hennes mejl. Sa att jag kunde mejla bilder på kjolarna när dem blev klara. Kjolen följde med till Paris med dessvärre var det för kyligt för att den skulle hinnas med att användas.
Let's go mushrooming!
Fick en väldans fin bok av min syster och hennes familj i födelsedagspresent, The Pattern Sourcebook av Drusilla Cole som innehåller mönster från tyger, tapeter, möbler och keramik. Min bunkring av inspirationsböcker börja växa till en fin hög. Denna boken är strukturerad efter färg på mönsterna, något som blir lite vackert när man snabbt bläddrar igenom boken. Lite som fina färgvågor. Hej jag heter Emmy och jag gillar mönster.Min granne Totoro
Igår, tack vare slösurfande på internet, såg jag att det fanns ett studio Ghibli museum utanför Tokyo. Blev väldigt glad. Jag och Björn kom överrens om att någon gång när vi båda har fast jobb så ska vi åka till Japan, åka till museumet och göra allt annat man måste göra när man är i Japan.
Så; hej Japan! Någon dag kommer jag och Björn och besöker dig, bara så att du vet.
Tokyo Style
Det kom en bok och ett vykort på posten nu i veckan från min vän Lina som för närvarande studerar i Japan. Hon sa att jag skulle se det som en försenad födelsedagspresent, väldigt gulligt av henne. Boken är på japanska och är fylld med bilder som jag antar, på grund av bokens namn, är olika människors hem i Tokyo. Det är ofta mycket mönster och massor av grejer på bilderna; helt underbart. Ja, det ska väl erkännas att det påminner lite om alla saker och mönster som jag omger mig med. Bokens format är jätte gulligt. Känner mig väldigt inspirerad och fascinerad när jag bläddrar mig fram i den. Insamlingen av inspirationsböcker har sannerligen börjat.
Au Pairs och Sleater Kinney
I Paris gick jag och Björn planlöst runt bland kvarteren där Sara bodde. Vi hamnade på en skivbutik och dem råkade ha väldigt fina skivor. Lite jobbigt dock när man lever resa-med-handbagage-livet där inte inte skivor får plats. Men Björn var vass och förhandlade med killen i kassan om att han skulle posta dem till oss. Så vi lämnade vår adress och några dagar efter vår ankomst till Sverige kom skivorna på posten. Au Pairs är ett brittiskt post-punk band som började spela ihop 1979. I min bok Riot Grrrl (som självfallet skriver om genren riot grrrl) benämns denna artisten ofta, lite som en mamma eller mormor till genren. Sleater Kinney är ett av banden som skapades under riot grrrl vågen. Fina fina skivor.
On the plus side you've killed the bench, which was looking shifty.
Buffy the Vampire Slayer säsong 1
Det där med att besatt följa tv-serier har tidigare aldrig varit min grej riktigt. Mycket för att jag alltid jämför dem med en riktigt bra bokserie och om de inte håller det måttet så struntar jag i dem. Självfallet fastnar, och gör det väldigt lätt, även jag i tv-serier men det där behovet att se alla avsnitt har aldrig direkt infunnit sig. Självfallet har en förändring inträffat. För några månader sedan köpte jag Buffy the Vampire Slayer boxen och var överlycklig. Nu var det nog ett år sedan jag fastnade totalt i den serien. Först trodde jag inte att det var så känsloladdat men till slut så kände jag ett enormt behov av att se alla avsnitt, helst så många gånger som möjligt. Så jag har ändrats lite, är numera inte endast besatt av Harry Potter, Stolthet och Fördom och Eddings. Nu kan Buffy and the Vampire Slayer läggas till i den listan. Åh, Buffy. Underbara karaktärer som förändras under säsongernas gång, bra historia, härlig humor och ack detta nittotal.
Det där med att besatt följa tv-serier har tidigare aldrig varit min grej riktigt. Mycket för att jag alltid jämför dem med en riktigt bra bokserie och om de inte håller det måttet så struntar jag i dem. Självfallet fastnar, och gör det väldigt lätt, även jag i tv-serier men det där behovet att se alla avsnitt har aldrig direkt infunnit sig. Självfallet har en förändring inträffat. För några månader sedan köpte jag Buffy the Vampire Slayer boxen och var överlycklig. Nu var det nog ett år sedan jag fastnade totalt i den serien. Först trodde jag inte att det var så känsloladdat men till slut så kände jag ett enormt behov av att se alla avsnitt, helst så många gånger som möjligt. Så jag har ändrats lite, är numera inte endast besatt av Harry Potter, Stolthet och Fördom och Eddings. Nu kan Buffy and the Vampire Slayer läggas till i den listan. Åh, Buffy. Underbara karaktärer som förändras under säsongernas gång, bra historia, härlig humor och ack detta nittotal.
Bokmal
I mitten av sommaren började Björn läsa väldigt mycket böcker. Tyckte iallafall jag. Han drog med mig till bokhandeln för han skulle inhandla lite böcker innan vi reste till Paris. Jag blev också fångad och vi båda kom överrens om att vi allt var värda att gå på "ta fyra betala för tre" dealen. När jag stod där i butiken kom jag även fram till att jag hade börjat bli gammal. För som liten förstod jag mig aldrig på dem vuxna människor som handlade sina böcker. Handla? Varför? Det fanns ju ett helt bibliotek som var fullt av böcker och man kunde låna hur många man ville och sedan på sommaren hade dem även extra lång utlåningstid. Det kändes alltid lite som himmelriket när jag innan skolan slutade på mellanstadiet lånade hem cirka trettio böcker för stundande sommaren. Men jag har blivit äldre som sagt, jag avskärmar mig inte från världen och läser enbart böcker längre. Jag tar ibland flera veckor, ibland månader, på mig innan jag kommer tills skott och sedan går det ibland relativt fort i min läsning. Så jag handlar och hamstrar böcker mest nu för tiden, skyller på att det är för långt till biblioteket och att påminnelse avgiften för föresenade böcker uppstiger ibland till ett bokpris. Känns dock som en ganska lama ursäkter och skulle väldigt gärna bli en lånare igen. Bredvid min skola där jag även ska bo på internat ligger ett bibliotek, det var dock ovisst om det skulle fortsätta att vara öppet till hösten. Hoppas på det.
Sedan juli har jag härmed läst Patti Smiths Just kids, Sofi Oksanens Utrensningen och är nu på Joyce Carol Oates Blonde.
