To practice any art, no matter how well or badly, is a way to make your soul grow. So do it.
Just det. Symaskinen som jag ska få i födelsedagspresent om den nu blir botad och friskförklarad på verkstaden. Igår var min pappa inne med den och jag tror nog att för en symaskin så var nog den verkstaden som en ytterst lyxig spa miljö. Fick höra att symaskinsdoktor blev helt till sig för den gröna Husqvarnan i sitt fina skick så han började rabbla alla dens underbara funktioner med min oförstående pappa som inte tidigare hade trott att en symaskin kunde vara användbar inom så många områden. Han tog även reda på hur gammal den gröna var och svarat är att den tillverkades 1956. Båda blev ytterst imponerade. Nu håller jag alla tummar som finns för att han ska bota den dåliga trådspänningen och att den matar dåligt, för då är den min i juni.
Folke har fokus på en krokus
En enkel regel för den manliga arbetskraften på landets apotek: stöt inte på tjejer när de betalar för sina p-piller. Det känns ytterst konstigt och absurt. Tjejer tänker även över lag alldeles för mycket. För när jag la upp den asken på disken, kassören tittar på den och sedan tittar på mig som skulle inhandla produkten så tror jag inte att associationerna går till något nyfikenhet till mig som person. För mig kändes det som några sekunders ofrivilligt deltagande från min sida i killen framför mig egen regisserade erotiska kortfilm som spolades upp bakom hans pannben. Jag var väldigt paff när jag gick ur butiken och var ytterst nyfiken på om han bakom kassan förstod hur många tankar som rivstartade i tjejens huvud, som har alltför stor vana att över analysera ting, som just gick ur butiken.
Hand i hand genom parken
De nyinflyttade grannarna grävde upp den lilla våtmarken där jag som barn utan lycka försökte fånga blodiglar och även hade den perfekta skridskor isen. Dem grävde ur den, högg ner skog i närheten, gjorde en liten ö som ligger för perfekt i mitten där de även placerade ett hus för deras änder. Det är inte änderna jag har svårt för, dem är fina, eller att stugan inte faller mig i smaken. Ändå kan jag vräka ur mig flera anledningar till varför det är fel där översättningen lyder i alla fallen utom ett: jag är en bakåtsträvande, sentimental typ, ge mig tillbaka MIN is. Undantaget lyder: jag saknar träden.
Indeed, Sir, I have not the least intention of dancing. Please don't suppose that I moved this way in order to beg for a partner.
"For it is a truth universallt acknowledged that a single man in possesion of good fortune most be want of a wife.", "You mean hell be in a humour to give consequence to young ladies who are slighted by other men? "She is tolerable I suppose, but shes not handsome enough to tempt me"." eller "I am glad of one thing: that he doesn't bring any ladies. If it is merely a shooting party, we shall not see him often. Not that I am afraid of myself; but I dread other people's remarks, Lizzy."
Oh, ja, i början av den här veckan var det dags igen, en gång i halvåret är min personliga dosering av den anledningen att jag inte ska tröttna. När jag sa den anledningen högt när min mor var i närheten så hörde jag på hennes fnys att hon nog allt fick nog av den där långdragna serien när min syster kom hem med VHS bandet för snart åtta år sedan. Det är självfallet Stolthet och Fördom (1995) jag talar om, jag talar väldigt ofta om den. Mina funderingar går nu väldigt hårt på sådana tankegången som att även inhadla Stolthet och Fördom (2005). En film som inte på något vis känns lika mycket som den från 1995, men ändå, det är Stolthet och Fördom. Jag har varit glad hela veckan, taadam.
Oh, ja, i början av den här veckan var det dags igen, en gång i halvåret är min personliga dosering av den anledningen att jag inte ska tröttna. När jag sa den anledningen högt när min mor var i närheten så hörde jag på hennes fnys att hon nog allt fick nog av den där långdragna serien när min syster kom hem med VHS bandet för snart åtta år sedan. Det är självfallet Stolthet och Fördom (1995) jag talar om, jag talar väldigt ofta om den. Mina funderingar går nu väldigt hårt på sådana tankegången som att även inhadla Stolthet och Fördom (2005). En film som inte på något vis känns lika mycket som den från 1995, men ändå, det är Stolthet och Fördom. Jag har varit glad hela veckan, taadam.
Tänk om jag hade en sabel
En kvarts morgonfika och sedan tillbaka till montern, det var planen. Tog en fralla och juice, sjönk ner i en fotölj längst in och började varva skriva sms med att äta. Då sjönk det ner en man till höger om mig och två till vänster. Han till höger fångade min uppmärksamhet först på grund av hans dialekt fick mig att tycka att min småländska touch på mitt tal nästan kunde beskrivas som smickrande. Sneglade lite på honom och fick för mig att jag kände honom. Efter några sekunders smygkikande och lyssnade kom jag fram till att det inte var någon jag kände utan Alex Schulman. Blev inte alltför tagen av den vetskapen för det lilla jag vet om honom är "hatbloggen" han drev.
När jag kom fram till det så började jag av min vanlig nyfiket snegla på de andra två männen till vänster som pratade högt med både ord och armar. Helt plötsligt skulle den ena mannen hämta mer kaffe varav den andra utbrister "Granath, hämta till mig också!". Hela jag blev stel av panik och tanken om jag ska fråga honom om han är den Leif Granath som har gjort så att ett flertal människor ringde fel till mig under två års tid. Eller fråga om det var Fredrik som sms:ade mig för två jular sedan och önskar Leif Granath god jul och grattis på födelsedagen. Samma man som sedan skickade mig fler sms efter det och poängterade att de enda god jul sms jag får är egentligen till Leif. Jag gjorde inget, valde att inte vilja veta, gick därifrån och tänkte att familjen Granath kommer att förfölja mig hela mitt liv ändå. Det är bara att låtsas att dem inte finns så kanske dem försvinner.
Tidigare skrivna inlägg om den där Leif Granath som jag aldrig har träffat
most guys don't know how to were makeup anyway
det är julafton. det är fortfarande skottpengar på leif granath.
Om du lägger två bananer bredvid varandra, då är dem lika som bär
När jag kom fram till det så började jag av min vanlig nyfiket snegla på de andra två männen till vänster som pratade högt med både ord och armar. Helt plötsligt skulle den ena mannen hämta mer kaffe varav den andra utbrister "Granath, hämta till mig också!". Hela jag blev stel av panik och tanken om jag ska fråga honom om han är den Leif Granath som har gjort så att ett flertal människor ringde fel till mig under två års tid. Eller fråga om det var Fredrik som sms:ade mig för två jular sedan och önskar Leif Granath god jul och grattis på födelsedagen. Samma man som sedan skickade mig fler sms efter det och poängterade att de enda god jul sms jag får är egentligen till Leif. Jag gjorde inget, valde att inte vilja veta, gick därifrån och tänkte att familjen Granath kommer att förfölja mig hela mitt liv ändå. Det är bara att låtsas att dem inte finns så kanske dem försvinner.
Tidigare skrivna inlägg om den där Leif Granath som jag aldrig har träffat
most guys don't know how to were makeup anyway
det är julafton. det är fortfarande skottpengar på leif granath.
Om du lägger två bananer bredvid varandra, då är dem lika som bär
I like to look for things no one else catches. I hate the way drivers never look at the road in old movies.
Jag har en syster som ritar massor. Hon är som de flesta som är väldigt bra på det dem gör; hon förstår inte det och ser istället hur lyckade andras teckningar är än att istället förstår hur bra hon själv är. Har tittat igenom systerns teckningsarkiv på hennes blogg och ser något jag inte tänkt på innan. Jag har alltid tyckt om hennes bildspråk och färdiga teckningar, men vad hon har utvecklats under de senaste två åren! Hennes stil är densamma som från början fast nu är de mer detaljrika och varje bild har som en ännu starkare egen personlig aura. Rita mer människa, din senaste teckning på Pauline är kort sagt mer än underbar. Jag börjar även bli väldigt nyfiken på Anja och Albin.
Bilden här har hon ritat av mig för en månad sedan. Den är så fin, hon fick kläm på Emmy-skratt-rynkorna och allt annat.
Bilden här har hon ritat av mig för en månad sedan. Den är så fin, hon fick kläm på Emmy-skratt-rynkorna och allt annat.
If I had a world of my own, everything would be nonsense. Nothing would be what it is, because everything would be what it isn't. And contrary wise, what is, it wouldn't be. And what it wouldn't be, it would. You see?
Att besöka IKEA är inget av det ovanliga, ett himmelrike för klåfingriga. Ett fack där jag placerar mig själv: provsitta, provröra och hitta potentiella gömställen. Den här gången blev det att jag för första gången provade på IKEAS matutbud. Stå i den långa slingriga kön och inse att jag även allt kan få en efterätt för nästan inga pengar all. Fast det som egentligen upptog det mesta av min uppmärksamhet var den femåriga pojken lite längre fram i kön som verkade anse att stå still det gör bara tråkiga föräldrar och människor som blivit för vuxna gör. När betalningen närmade sig kom jag med min bricka hållandes bakom den femåringen som snurrade, hoppade och gjorde även väldigt plötslig sväng med huvudet mot min bricka som han slog hörbart emot. Både han och jag blev mållösa, han tog till orda först efter att sett ytterst osäker ut så sa han med stadig röst "Du slog mig!". Tystnad från min sida och slutligen svarade jag "Nej, du råkade slå till min bricka med ditt huvud". En förklaring som må vara sann men när barnets pappa som tittade ursäktande mot mig kände jag mig lite skyldig för min förklaring lät väldigt genomskinlig.
Här kommer solen, jag har sett den förut
Det är fredag och jag är glad. Har en sådan där "klappa-mig-själv-på-axeln-dag" för jag tar tag i saker. Saker som är att skicka iväg jobbansökningar, övningsköra, laddat med nödvändigheter inför helgen och att ha en handledare på min praktik som uppskattar mig skapar lika mycket innuti-Emmy solsken som fanns utomhus idag. Har även hunnit äta en kanelbulle när jag utomhus gick runt i det där solskenet. En bra dag som nu får mig att tänka på en morgon förra veckan då det droppade ner vatten i min sömndruckna panna när jag stod i hallen och tänkte då instinktivt att det måste vara jag som har dreglat där. Efter några droppar kom jag fram till att det var vatten och efter fler droppar kom mina föräldrar på att snön har bestämt sig för att byta form till vätska och upptäcka vårt hus invändigt. Det ögonblicket när mitt huvud tänkte skevt får mig att le åt mig själv fortfarande.
Ikväll har jag massa funderingar på vad jag vill göra fast nämner inte någon av den anledningen att det eventuellt ger mig måste-göra-mycket-saker-prestationsångest. Jag ska säkerligen ringa han som bor i Björnholm, det vet jag.
Ikväll har jag massa funderingar på vad jag vill göra fast nämner inte någon av den anledningen att det eventuellt ger mig måste-göra-mycket-saker-prestationsångest. Jag ska säkerligen ringa han som bor i Björnholm, det vet jag.
